Redaktionsbloggen

Lira #2 2023 – soundtrack och tidning.

Lira Lyssna sommaren 2023

26 maj 2023

Liras sommarnummer 2023 gavs ut den 26 maj och till det har vi som vanligt gjort ett soundtrack – numera som spellista. Du hittar den här tillsammans med våra presentationer av samtliga låtar!

Blir du sugen på att veta mer om musiken vi skriver om – beställ ditt eget nummer av Lira här, eller ännu hellre: prenumerera!

Låtarna finns att lyssna på enskilt här nedan – hela spellistan hittar du på dessa strömningstjänster:

TIDAL
APPLE
SPOTIFY

#1 Hialøsa
Seikilos

från Scanian very old pop
(GO Danish Folk Music)

Vi pumpar igång sommarens spellista med den här synnerligen skånska trion som på sitt debutalbum lyckas med det våghalsiga konststycket att låta lika arkaiska som moderna. Lite på samma vis som Hedningarna en gång i tiden. Hos Hedningarna liksom hos Hialøsa finns också humorn med som byggsten – och på tal om stenar: Seikilos syftar på och är ett slags tolkning av den äldsta bevarade sångkomposition som hittills hittats bevarad, ingraverad som en gravskrift på en stenstod i marmor. Hialøsa består av Love Aamås Kjellsson, Alva Bosdottir och Malte Zeberg och du vill inte missa dem på scen nästa gång de är i närheten. (Kolla in den med hjälp av AI skapade videon här nedan.)

Läs: Recension
Läs: Artikel
Länk: entmanagement.se/hialosa

#2 Miriam Aïda
Four women
från Pieces

(Connective Records)

Vi skyndar vidare till numrets omslagsartist och en bitterljuv tappning av Nina Simones klassiska låt, inspelad första gången 1965. Texten skildrar fyra afrikanamerikanska kvinnliga stereotyper och bannlystes faktiskt när det begav sig av flera större amerikanska radiostationer för att vara rasistisk, trots att dess syfte är just att lyfta fram rasistiska stereotyper. Låten är en av de tio covers av de mest skilda låtar som utgör Miriam Aïdas nya album och valts ut för att lyfta frågor som rasism och kultur i slaveriets globala spår.

Läs: Artikel (endast för prenumeranter)
Läs: Recension
Länk: miriamaida.com

#3 Anders Boson Jazz Ensemble
Blåa dar
från Blåa dar

(Hoob Records)

Någonstans här började jag själv se det oplanerade mönstret för sommarnumrets spellista – för jo, det blev visst rätt vemodigt, lågmält och … blått. Sångaren och trumpetaren Anders Bosons låt passar förstås perfekt in med sitt sommarkvälls-melankoliska titelspår. Utsökt spel av den gräddiga septetten som ibland nästan låter och för sig som ett smidigt storband. 

Läs: Recension
Länk: andersboson.se

#4 Ellika Frisell & Rafael Sida
Kårbölepolskan efter Hjort Anders
från Färg och tid
(Supertraditional)

Blått är det också här men snäppet rivigare när mästerduon Ellika Frisell på fiol och Rafael Sida på slagverk tar sig an denna polska efter legendariske Bingsjöspelmannen Hjort Anders. Med albumet Färg och tid skrivs ett helt nytt kapitel i de här två musikernas bok, men självklart är det också ett slags fortsättning på den nu tio år gamla skivan Now de gjorde på trio med Solo Cissokho, som gick bort 2019.

Läs: Artikel (endast för prenumeranter)
Läs: Recension
Länk: supertraditional.com

#5 Pia Samuelsson
En skir, blå blomma
från Psalmer ur askan
(Pacaya Records)

Efter den urladdningen planar vi ut lite med en stillsam pärla från en överlag mycket fin och gripande skiva som dök upp som från ingenstans tycktes det. Pia Samuelssons nyskrivna psalmer kom till under ett tuff period i livet, men hon lyckades kanalisera de personliga utmaningarna i skapandet av dessa sånger. Som alltså inte bara helt lättvindigt kallas psalmer, utan faktiskt kom till efter en kurs i just psalmskrivande. Själv nöjer hon sig med att köra på skivan och överlåter musicerandet och sången till andra. Bland annat hör vi Hannah Tolf, Isabel Sörling och i psalmen här dottern Lovisa Samuelsson på både piano och sång. 

Läs: Recension
Länk: piasamuelsson.se

#6 Klyv-Olle Trio
Polska från Mörkö
från Spelar polska

(Dugnad Rec)

Vi återvänder till polskornas förtrollade värld och mer specifikt till Olov Lindroths folkjazziga pianotrio, där vi även möter trumslagaren Simon Olderskog Albertsen och basisten Egil Kalman. Tydligen är trion något av ett sommarprojekt som pågått i över ett decennium. De umgås, kör traktor, klyver ved (i Olovs fall, han lär gå under namnet ”Vedklyvaren från Vindeln”) – och spelar polskor med uppfriskande jazzig approach.

Läs: Recension
Länk: facebook.com/klyvolletrio

#7 Erika & Cecilia
Skogssjön
från Någonstans i rymden

(We Love Music)

En lojt kvillrande koltrast i skymningen leder oss vidare in i Edith Södergrans värld, dit vi bjudits in av duon Erika Lindgren Liljenstolpe och Cecilia Österholm. Förutom sången, fiolen och nyckelharpan har de även i några fall med sig gitarristen Mats Bergström i fram-förandet av dessa egna tonsättningar av den finlandssvenska poetens existentiellt präglade poem. 

Läs: Recension
Länk: erikaochcecilia.se

#8 Ulla Fluur
En röd vals
från En röd vals
(At Last Music Sweden)

Men okej, nu drar vi upp tempot lite och träffar jazzsångerskan Ulla Fluur, som skivdebuterade häromåret med rosade skivan One. Uppföljaren fokuserar helt på material på svenska och gärna då lite äldre låtar. Titelspåret är en avdammad och lite bortglömd goding signerad Jan Johansson, med text av Kerstin Bergström och först sjungen av Monica Nielsen i Melodifestivalen 1966 (den kom åtta). Här får den nytt liv med Fluur på sång och ett handplockat band där vi hör folk som Leo Lindberg på piano, Erik Söderlind på gitarr och Martin Höper på bas. 

Läs: Recension
Länk: ullafluur.se

#9 Jon Henriksson
Life express
från Harmonia
(Tengtones Records)

Vi hänger kvar i jazzen lite och tar tempen på förra årets Faschings Vänner-stipendiat, basisten Jon Henriksson, som vi tidigare hört backa upp nya stjärnor som Britta Virves och Anna Gréta Sigurðardóttir. Här kliver han fram i en första egen inspelning, där en nybildad sextett (med bland andra veteranen Håkan Broström på saxofoner) tar sig an ett dussin av Henrikssons egna kompositioner – med fokus på snygg harmonik, vilket titeln kanske låter ana.

Läs: Recension
Länk: tengtones.com

#10 Faela
Perro fiel
från Latin animal beats
(Perro Fiel Records)

Malmösextetten Faela anförda av sångaren Hugo Coronel gör något helt annat, kan tyckas, men jag vet inte – jazzen finns ju tveklöst där i ryggmärgen (flera av medlemmarna är lika hemma på jazzscenen som inom cumbia). Latin animal beats är deras första album sedan 2016 och Perro fiel – ”trogen hund” – öppnar skivan och kastar lyssnaren rätt in i Faelas värld av lika tajta som festglada rytmer.

Läs: Recension
Länk: faela-band.com

#11 Anna-Karin Andersson
Skorsviken
från Gränsland

(Kakafon Records)

Från latinamerikansk värme till en annan sorts innerlighet och glöd. På sitt urstarka solodebutalbum tar fiol- och hardingspelaren Anna-Karin Andersson sig an den norska traditionen, men som den ter sig för henne i gränslandet mot Sverige och kanske mot något helt annat. På skivan varvar hon egna låtar med traditionella och Skorsviken här är en norsk sådan från Setesdal.

Läs: Recension
Länk: kakafon.com

#12 Lena Jonsson Trio 
Nordanvinden
från Elements

(Hedgehog Music/Nordic Notes)

Trions förra skiva Stories from the outside blev ju en framgångssaga närmast utan like, med Grammis- och Manifestpriser och så årets artist på Folk & Världsmusikgalan nyligen. Nya albumet Elements kommer i juni och får sig en första försmakspust av den här friska Nordanvinden, som ju kan komma virvlande även mitt i varma sommaren. Med hjälp av Erik Ronström på gitarr och Kristoffer Sundström på bas flyger fiolspelande Lena Jonsson bara allt högre. 

Läs: Recension
Länk: lenajonsson.com

#13 New Valley String Band
Drunken hiccup
från New valley
(Egen utgivning)

Mer fiol i centrum men också banjo och gitarr – och från en annan infallsvinkel, där den appalachiska folkmusiken infiltreras av traditionellt nordiska inslag. En pigg old time-trio från Malmö som här drar en klassisk vals som de själva säger har inspirerats av tidigare versioner med äldre banjo- och fiolfantomer som Hobart Smith och Tommy Jarrell.

Läs: Recension
Länk: newvalleysb.com

#14 Anna Heikkinen & Längtans Kapell
Satumaa
från Omenatango
(Kakafon Records)

Och pratar vi förresten vemod kan vi ju inte glömma det mäktiga finska dylika (Eller är det svårmod? Nåja.) som fångas utsökt här i Anna Heikkinen och hennes handplockade kapells utforskning av just det finska arv hon har i familjen och bestämde sig för att bejaka helhjärtat. Satumaa, eller Sagolandet, är en närmast ärkeklassisk finsk tango och har även får ge namn åt den föreställning som Längtans Kapell turnerar med, där Anna Heikkinen åskådliggör denna sin återresa till ett för henne förlorat land.

Läs: Recension
Länk: langtanskapell.se

#15 Karolina Almgren 
Vemod
från Färdas

(Oh Yeah Records)

Och nej, jag kunde förstås inte låta bli – vi avslutar med denna komposition som fått just namnet Vemod och är lånad från saxofonisten Karolina Almgrens nysläppta soloalbum. Många känner säkert igen henne från systerduon Sisters of Invention, men här är hon på en egen resa – och skivtiteln Färdas speglar just det, att vara på ständigt resande fot, som musiker och som människa, i en kontinuerlig utveckling.

Läs: Recension
Länk: ohyeahrecords.com

URVAL OCH TEXTER: Patrik Lindgren, chefredaktör Lira

Prenumerera på Lira för att hålla dig ajour med vad som händer inom jazz, folk- och världsmusik!

Bakgrundsbild (bilden överst): Jonathan Petersson/Pexels.com


Fler recensioner

Annonser