Oum

Oum El Ghaït Benessahraoui (med artistnamnet Oum) är en marockansk sångerska från Casablanca med en unik blandning av musikaliska influenser. Men framför allt har hon en röst som ingen annan, hon har en egen stil trots att hon bär på så många olika traditioner, allt från gospel, hiphop och hassani-poesi (beduin-tradition från västra Sahara) med mycket mer. 

Hon släpper nu sitt sjätte album och hennes röst hörs ännu starkare än tidigare, delvis beroende på att hon nu har skalat bort melodi-instrumenten från ljudbilden, kvar är bara sången och percussion-instrument. Kanske en mer traditionell approach än tidigare skivor. 

Oum har tidigare sjungit sånger från stora delar av världen (på sitt eget sätt), men nu är hon mer på hemmaplan (Dialddar betyder ”hemmagjord”) och ensemblen består av enbart kvinnor. På två spår har Oum bjudit in två starka gäster: sångerskan och sentirspelaren Yousra Mansour från Marocko, som leder ett gnawa-psych-rock-band, medverkar på Mnine och det märks direkt att de två sångerskorna delar många influenser. Palestinska sångerskan och oudspelaren Kamilya Joubran delar också mikrofon med Oum, på Flstyn, som blir en flytande vokal upplevelse mer upplöst från traditioner än de övriga spåren. 

Oums röst går inte att nagla fast vid någon av de många traditioner hon låtit sig influeras av. Den är ett individuellt uttryck från en stark kvinna som gör vad som faller henne in. Detta är kanske hennes mest personliga och intima skiva, men vad som kommer härnäst går inte att förutspå.

Comments are closed.