Vårt reportage om streaming i Lira #5 2018 har väckt en del debatt och diskussioner – t ex kring frågan hur mycket en artist i en smalare genre som jazz eller folkmusik verkligen kan tänkas tjäna i reda kronor räknat?
Det är nu en fråga som inte är helt självklar att svara på exakt, beroende på flera faktorer – inte minst vilket avtal artisten har med skivbolag och ev andra involverade.
Men om vi pratar bruttosummor, det vill säga den peng som betalas ut till skivbolaget från exempelvis Spotify för varje gång en låt spelats, så finns det tillförlitliga källor som sammanställer statistik från faktiska utbetalningar från en mängd olika håll.
Där kan man enkelt utläsa en ungefärlig tariff på 3,5 öre per stream hos Spotify, som är klart största aktör på världsmarknaden. Andra tjänster betalar bättre, exempelvis uppges Apple Music betala ungefär det dubbla och Tidal, vars affärsidé är att vara mer artistvänlig, betalar 12 öre/stream.
Ören alltså, så vi måste upp i en del volymer för att det ska bli mer än de kaffepengar det blivit lite slentrian att säga att tjänsterna betalar ut. Likväl: 100 000 spelningar betyder alltså 3 500 kronor, 1 miljon spelningar ger 35 000 kr.
Tillkommer gör en mindre summa, 1,3 öre, som via Stim går till låtskrivarna bakom varje enskild låt.
Nu är det förstås få – om än allt fler – förunnat i jazz/folk-världen att nå dessa nivåer. Många namnkunniga artister når i dagsläget inte högre än mellan 1 000 och 10 000 spelningar av enskilda låtar. Andra kommer aldrig ens över det där lite nesliga ”‹1000” jämte låtarna, vilket verkligen inte ger mer än fika av enklare slag.
Vad gör man då, som artist, för att få det där lyftet? Internet dräller av tips och strategier (som denna guide), men i grunden handlar det om att kämpa på långsiktigt och konsekvent, att vara närvarande och aktiv i alla slags medier och fundera över hur man bäst presenterar sin musik just för strömmade medier.
Som lyssnare då? Kan man hjälpa sina favoritartister på något vis? Ja! Se till att klicka ”följa” på de artister du värnar om, och gör egna spellistor där låtar med dessa finns med – det är små steg som i algoritmernas sköna värld ökar en artists chanser att klättra i rangordningen.
Och som sagt: en artists bra eller dåliga avtal med skivbolag och distributör/aggregator är avgörande. Och där ser förutsättningarna ut att gå mot det bättre om vi ser det ur artistens synvinkel. Enligt en artist vi varit i kontakt med efter artikelns publicering pågår just nu något av ett priskrig mellan aggregatorer, alltså de bolag som ser till att musikens läggs ut och marknadsförs digitalt.
Patrik Lindgren
