Emmylou Harris & Rodney Crowell 

Dela den här recensionen:

Nu kommer uppföljaren till Old yellow moon, Emmylou Harris och Rodney Crowells prisade duoskiva från 2013. Harris och Crowell går ju långt tillbaka. Han kom med som kompgitarrist i hennes Hot Band i mitten av 1970-talet och turnerade med henne under ett antal år. Crowell har sagt att det är först nu, 40 år senare som han känner att han växt i sin röst så pass att han på något sätt kan matcha hennes. The traveling kind visar att han är nära. Inte minst Crowells senaste soloskiva Tarpaper sky visar att hans mjuka baryton har mycket att berätta.
Titelspåret Traveling kind sätter tonen för en skiva där Harris och Crowells röster gifter sig på det bästa av sätt. ”In the wind are names of poets past / Some were friends of yours and mine.”
I Higher mountains känns det som om Emmylou Harris tar sorgen från Boulder to Birmingham och ger saknaden efter Gram Parsons ytterligare en dimension. Mycket bättre än så här blir inte den här vemodsanstrukna, djupa americanan och sammantaget är The traveling kind till och med ett snäpp vassare än föregångaren. Elefanten i rummet: vad hade inte Emmy och Gram kunnat göra åt hela den här delen av världen?