Spell Songs

Med tanke på att ”supergruppen” Spell Songs (Kris Drever: sång, gitarrer; Julie Fowlis: sång, whistles; Seckou Keita: sång, kora, slagverk; Jim Molyneoux: sång, klaviaturer, trummor; Rachel Newton: sång, elektroharpa, viola; Karine Polwart: sång, tenorgitarr; Beth Porter: sång, cello, ukulele) ursprungligen sattes ihop för ett beställningsarbete, är deras tredje sammankost och album lika ovanligt som positivt.

Liksom deras tidigare album är In thin air baserat på och inspirerat av en bok av konstnären Jackie Morris och naturvårdaren och författaren Robert Macfarlane – The book of birds. Den beskrivs som ett kärleksbrev till fågelivets prakt och mysterier. I sju kapitel firas 49 utrotningshotade fågelarter med ett återkommande mantra, ”fåglars sju under”: bo, ägg, näbb, sång, fjäder, flykt och flyttning.

Från ett trevande, sökande piano, med röster som viskar de sju undren, byggs det inledande spåret sakta upp, och leder till en känslostark skiva med varierade stilar och genrer: skotsk folkmusik (Make your heart a cradle), västafrikanska toner (Njal, Senegal), ballader (A life begun), folktechno (Fallen feathers). Fåglarnas sju under figurerar i och leder sångerna.

De spår som står ut, och som jag redan har återkommit till flera gånger, är instrumentala An calman (The dove), Karine Polwarts Bells fall still, en tydlig allegori över Gaza (”Nightingale on a minaret lost her home among the rubble”), Taladh nan Eun, en flödande senegalesisk dans med gaelisk sång av Fowlis och kora och sång på mandinka av Keita, samt Feathers, ett kort instrumentalt och som det verkar improviserat spår i gränslandet mellan folk och jazz, med Molyneoux på piano och Keita på kora.