Roland Keijser Kvartett

Dela den här recensionen:

Tredje volymen i Caprice utmärkta serie med svensk kreativ, experimentell musik från 1960- och 70-talet tillägnas den mycket inflytelserika saxofonisten, flöjtisten, klarinettisten, kompositören med mera Roland Keijser (1944–2019). Den i Mockfjärd födde och i Grängesberg uppväxte banbrytaren som obehindrat rörde sig mellan jazz, folkmusik, progg och världsmusik.

Under andra halvan av 1960-talet ingick Keijser i gruppen som från början hette Tjalles Horisont, bytte namn till Gorillaorkestern, senare till Sound of Music, därefter till Gunder Hägg och i början av 1970-talet till Blå Tåget. Mot slutet av 1960-talet spelade han också jazz med sin Roland Keijser Kvartett, som ibland kom att kalla sig Kejsarens Nya Kläder och som 1969 kom att formeras till den mer mångkulturella gruppen Arbete & Fritid.

De fyra unika inspelningarna här är hämtade från framträdanden med kvartetten gjorda på olika platser i Stockholm under perioden november 1968 till mars 1969, där Keijser alternerar mellan tenorsax, flöjt, klarinett, piano och slagverk tillsammans med Torsten Eckerman (1945–2013) på trumpet och piano, Staffan Sjöholm på bas och piano och Bosse Skoglund (1936–2021) på trummor. Eckerman och senare även Skoglund kom också att ingå i Arbete & Fritid.

Det inledande, närmare tjugo minuter långa stycket Big bad bag of Baba-Louie/Kvarteret Sniken/Slutning är ett lustfyllt medley inspelat på Sergelteatern 1968 där musiken växlar mellan stompig dixieland och frispråkig jazz i Ornette-anda, och följs av en dryga tre minuter lång improviserad Sommarromans hämtad från en spelning på Stockholmsterrassen samma år.

Vinylens andra sida startar med en rikt omväxlande, dryga tio minuter lång version av Kvarteret Sniken inspelad på Club Embassy i januari 1969, och avslutas med det ännu lite längre stycket Tusch/Untitled hämtat från en spelning på Historiska museet gjord två månader senare. Någon publik hörs dock inte, varken här eller från inspelningarna från 1968.

Fördomsfri jazz med öppna spjäll rakt igenom, där höjdpunkten är det omväxlande stycket Tusch/Untitled som får tankarna att gå till samspelet mellan Albert och Don Ayler och som mot slutet även släpper loss med lite cirkusreferenser.

I likhet med tidigare utgåvor i serien är det Mats Gustafsson som är curator och står för albumtexter, Roger Bergner som har grävt i arkiven, och på denna utgåva Keijsers nära vän Raymond Strid som stått för urvalet.