Annika Fehling

Det har gått etthundra år sedan Sonja Åkesson föddes, hon dog 1977, bara 51 år gammal. Hon var en av våra största poeter, men även dramatiker och bildkonstnär.

Sonja Åkesson är framför allt vardagens poet – hon skriver om den ständigt närvarande skörheten och bräckligheten i tillvaron. Om att navigera på ångestfyllda vatten. Hon visar med sin kompass på kvinnolivets hårda realiteter. Stänk av glädje, men också stora sjok av svärta och sorg.

Nu får vi i ett tiotal sånger möta Sonja Åkessons bilder, scener ur livet – där allt i korta ögonblick är ljust och underbart, för att sedan skifta till något svart och ångestfyllt.

Plötsligt kan vi känna värmen – i en varm hand, sittande i fåtöljen med den bruna, hemstickade knäppkoftan – livet glimmar till, en blå boll syns eller en röd baddräkt som i sin färg bryter allt.

Annika Fehling är en gotländsk singer-songwriter, sångerska, musiker och låtskrivare. Hon tar sig an Sonja Åkessons tidlösa poesi på ett personligt och varmt sätt, närmar sig allt med en egen ton, omgiven av musikerna Christer Jonsson Tolv, Robert Wahlström och Emeli Jeremias.

Annika Fehling följer med känsla och inlevelse Sonja Åkessons livsvandring, från ett sökande och en längtan till att komma in i en sökt gemenskap. Målet är att nå en tillhörighet och berätta vägen dit. Om att sträva mot att komma in i värmen och vila där, även om det tillståndet inte består, utan rör sig om korta stunder.

Lite flyktigt lyssnar jag på andra tolkningar av Sonja Åkessons dikter, som av Kajsa Grytt, Annika Norlin, Anna Järvinen och Ulla Sjöblom. Annika Fehling tillhör de främsta uttolkarna, genom sin värme, intensitet och skörhet.