Quartet Ajaton

Sin förra skiva ägnade Quartet Ajaton nästan helt åt engelska renässanssånger. På tredje albumet Fin återvänder de i stället hem till Finland och spelar enbart finska stycken. Det hela inleds med en polska där denna egenartade kvartett släpper fram många av sina kännetecken: Mia Simanainens (här ordlösa) sopransång som slingrar sig fram genom och runtomkring melodin, ett rivigt cellosolo, en bandoneon som kränger hit och dit, och så Kari Ikonens Moog-synt som piper, kväker och tjuter.

Sedan följer bland annat en tango, andras och egna tonsättningar av dikter på finska, svenska och engelska, och så allra sist Sibelius komposition Norden. Synten ylar fram tangomelodin och går sedan över till att brumma fram bisarra basgångar och tar därefter ett knasigt solo, Simanainens röst skär genom även de stökigaste ljudlandskap, och oavsett vilka stycken de spelar och från vilken tidsålder dessa hämtats låter Quartet Ajaton precis som alltid som ingen annan alls.