Redaktionsbloggen

Skivsläpp för svenska flamencosångerskan Ellen Pontara

pontaraNY2 kopia

I dag är det releasekonsert för Ellen Pontaras skivdebut som flamencosångerska, på Stallet i Stockholm. Vi passar på att publicera kortporträttet av hennes ur det aktuella numret av Lira – #4 2017.

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Att som svensk utan egentlig koppling till Spanien slå sig fram inom flamencon är bland det tuffaste man kan ge sig på som sångare.
Men efter tjugo år av intensiva studier är Ellen ”La Loba” Pontara redo för skivdebut.

Text: Rolf Nilsén

Flamenco är en mycket svår sångform att tillägna sig och de föregångare som finns på våra nordliga breddgrader är få och har då oftast vuxit upp i flamencons traditionella miljöer. Men tack vare envishet, tålamod och intensiva studier kan nu Ellen Pontara ge ut sin första skiva, Entre dos mundos (Mellan två världar), ett samarbete med flamencogitarristen Erik Steen.

Över telefon från Alpujarras i närheten av Granada berättar hon om vägen fram till skivan.
– Mina första flamencolektioner var för sångaren Rogelio de Badajoz för ganska exakt tjugo år sedan. Efter ett och ett halvt år hos Rogelio flyttade jag till Granada för att studera flamencosång på den kända flamencoakademin Carmen de las Cuevas. Därefter har jag studerat i Sevilla och sedan återvänt regelbundet till Spanien för nya lektioner.

Hur hittade du till flamencon?
– Jag har alltid varit intresserad av olika typer av sånguttryck, och när jag gick sista året på musikhögskolan började jag ta lektioner för Rogelio, och blev ”hooked” på min första workshop med honom.
– Det handlade inte bara om flamencon i sig, utan att det var just Rogelio som undervisade. Han hade så mycket att förmedla – han jobbade även som röstpedagog, dramapedagog och flamencosångare. En mycket intressant mentor och jag kände mig mycket mer sedd som sångare hos honom än vad jag gjort i andra sammanhang.

Tog flamencon över helt då?
– Jag hade tidigare hållit på med många olika genrer, jazz och afro, singer-songwriting och innan dess med klassisk sång. Parallellt med flamencon har jag fortsatt med annat, men flamencon tog över som huvudintresse när jag började för Rogelio. Ett av de drag jag attraheras av i flamencosången är att det finns en nakenhet och ärlighet. Det kan ju ibland bli till en sorts sjung-skrikande, ett sångvrål, som jag i början associerade med rocksång. Det finns ett spann från lågmäld innerlighet och hela vägen till det ursinniga. Det är en oerhört rik sångtradition, och så personlig.

Hur kom du fram till att det var dags att göra en skiva?
– Jag hade funderat på det i många år och hade efterhand skrivit eget material, men helt plötsligt tog jag telefonen och ringde Erik och sa att nu vill jag göra en skiva med dig! Och han sa, ”Okej det gör vi!”.

Ditt artistnamn, La Loba, hur fick du det?
– Det var när jag pluggade i Sevilla, lärarna pratade om vilka artistnamn vi elever skulle kunna ha. Mig gav de lite olika förslag, bland annat Elena la Sueca och Elena la con el mechon – den vita hårstrimman, eftersom jag har en naturlig vit strimma i hårfästet. Men då sa jag att jag mest kände mig som en ”loba”, en varginna – jag har sedan länge en stor passion för hundar och även vargar – och de tyckte att det passade. Sen blev det bara så att jag började använda det hemma i Sverige.

FAKTA: På Ellen Pontaras debutskiva medverkar förutom Erik Steen på gitarr även slagverkarna Valter Kinbom och Fredrik Gille, cellisten Gertrud Stenung och Niklas Sundén på dragspel. Entre dos mundos ges ut på DO Music Records, med releasekonsert på Stallet i Stockholm den 25 september.

Annonser