Redaktionsbloggen

”Om det finns en risk att folkmusiken blir osynlig så måste vi förstås göra förändringar”

21 Dec

Ludvigwerner1b_w1600h2400

Folkmusikvärlden i uppror mot Grammisgalan när genren lyser med sin frånvaro i nomineringarna. Arrangerade Ifpi:s vd Ludvig Werner medger att det blivit olyckligt i år och lovar att se över den omstridda kategorin ”folkmusik/singer-songwriter”.

text: Patrik Lindgren

Det ligger förstås i sakens natur att galor och prisnomineringar av det här slaget väcker känslor – såväl mer som mindre välgrundade sådana. Men nu var det som att måttet var mer än rågat när juryn till den genre vars dubbelnatur redan ifrågasatts – ”folkmusik/singer-songwriter” – valde att nominera fem skivor där ingen har minsta koppling till folkmusik.

Det var som att en hel musiksfär bara viftades bort i en ointresserad, nonchalant handrörelse.

”Bedrövligt”, ”oseriöst”, ”skandal” och ”fegt och inkompetent” var några av de många kommentarerna till den text jag själv skrev på Liras hemsida. För övrigt ett av de i särklass mest delade inläggen någonsin i Liras webbhistoria, sett av 10 000 personer bara via Facebook.

På sin kant hemma i Skåne surnade även spelmannen, kompositören och ledamoten av Kungl Musikaliska Akademien Mats Edén till och författade ett hövligt men skarpt frågande mejl till Ifpi, branschorganisationen som arrangerar Grammisgalan.

Lira har fätt ta del av svaren – Mats Edén fick nämligen intressant nog två, först ett från Ifpi:s kommunikationsansvarige om att de självfallet inte kan lägga sig i juryns arbete och en antydan om att hela genren snarare riskerade att försvinna helt från galan om inte fler skivor anmäldes.

Strax kom dock alltså ett andra svar, den här gången från Ifpi:s vd Ludvig Werner som uppenbart tagit till sig av frågan. Bland annat skrev han så här: ”Vi tycker att det är mycket olyckligt att det i år (för första gången tror jag) inte finns någon folkmusik bland de fem nominerade i kategorin folkmusik/singer-songwriter.” Och vidare: ”Även i år finns många anmälda folkmusikskivor men ingen röstades fram bland de fem nominerade och detta gör förstås att vi behöver se över rubriceringen av denna kategori till nästa år.”

Lira kontaktade Ludvig Werner för att ta frågan vidare.

Av ditt mejl till Mats Edén tolkar jag det som att du själv tycker att det blev tokigt i år?
– Vi vill självklart att alla olika genrer skall finnas representerade bland våra nomineringar och trots att denna kategori är densamma som förra året fick vi detta år ingen folkmusik bland de nominerade. Det är självfallet olyckligt, även om de nominerade bidragen alla är mycket bra.

Vad kan och tänker ni göra åt saken?
– Vi kommer att se över denna kategoris rubricering till nästa år. Om det finns en risk att folkmusiken blir osynlig så måste vi förstås göra förändringar.

Fram till 2007 fanns kategorin Folkmusik, som sedan breddades till Folkmusik/visa, som för några år sedan blev Folkmusik/singer-songwriter – vilka har skälen varit att slå ihop genrer på detta vis? Finns det en chans att Folkmusiken återigen får en egen kategori?
– Jag kan inte hela historien men varje år diskuteras de olika kategorierna och justeringar görs bl a med hänsyn till kategoriernas storlek (antal inskickade bidrag) med mera. I år har t ex Hip Hop/Soul blivit ”bara” Hip Hop. Det betyder att Folkmusiken skulle kunna återgå till Folkmusik/Visa eller t o m stå själv som Folkmusik i framtiden.

Hur ser urvalskriterierna för en Grammis ut egentligen?
– För att citera ur Grammis stadgar: ”Syftet med den årliga prisutdelningen är att uppmärksamma och premiera artister, musiker och kreatörer som åstadkommit intressanta produktioner under året. Grammis ska verka som en symbol för en bred och artistiskt ambitiös svensk musikproduktion och stimulera kvalitet, kreativitet och bredd inom svenskt musikliv.”

I smalare genrer som jazz och folkmusik har det på senare års Grammisgalor ibland känts – förlåt mig – lite fantasilöst. Tonbruket har exempelvis vunnit jazzkategorin fyra gånger de senaste sju åren. Jag förstår om du inte vill och kan recensera juryarbetet, men det kanske säger något om hur juryn utses och vilka instruktioner de får?
– Vår jury består av människor som till största delen arbetar professionellt med musik: musikjournalister, konsertarrangörer, musikaffärer, musikdistributörer med mera. Kompetensmässigt är det en oerhört kunnig jury och för oss är det viktigt att de röstar efter eget huvud. Även i popens värld vinner ju ofta våra stora stjärnor så jag tycker inte att det är konstigt att t ex Tonbruket vinner många Grammisar i jazz.

Känslan hos många i folkmusikvärlden är att så fort någon bredare artist tassar in på området – kanske bara gör en akustisk skiva – så belönas de ofelbart med genrepriset (lex Mando Diao 2013)… Ser du den tendensen som ett problem?
– Jag ser inte det som ett problem faktiskt. Snarare en möjlighet att bredda en genres popularitet. Men det förutsätter förstås att den som får Grammisen ändå anses ha skapat något väldigt bra och relevant.

På Norges motsvarighet Spellemannprisen finns genren ”Folkemusikk/Tradisjonsmusikk” medan finska Emma-galan har motsvarande kategori ”Etnoalbumi”. I Sverige har det har det ju genom åren varit en återkommande kritik att Grammis skuffar undan smalare genrer av det här slaget även i själva galans periferi. Missförstår kritikerna galans syfte då? Eller finns det inte ett egenvärde att visa upp den bredd och det djup som finns i svenskt musikliv, och inte enbart den kommersiella spjutspetsen?
– Om man skall tv-sända en gala är det förstås stort tryck från sändande kanal att innehållet ska passa kanalens målgrupp och tittare vid en viss tidpunkt etc. Detta oavsett om vi pratar om Svt eller Kanal5. Om vi går igenom de artister som stått på Grammis scen de senaste fem sex åren tycker jag dock att den konstnärliga nivån och den musikaliska bredden varit mycket stor. Men vi kan alltid bli bättre på att representera ännu mer av den musikaliska bredden. Kanske kan vi våga ännu mer om vi inte är på tv?

Om vi vänder på frågan: varför ur Ifpi:s perspektiv finns t ex folkmusik, jazz och klassisk musik med över huvud taget?
– Vi vill och ska representera hela den musikaliska bredden. I flera länder i Europa har man renodlat den stora galan till en pop/rockgala och nästan alla andra musikgalor i Sverige fokuserar bara på popmusik. Men vi fortsätter att visa upp bredden. Vi kan säkert bli bättre men vi tror inte att något blir bättre av att ta bort dessa kategorier från Grammis.

Annonser