Kamala

Dela den här recensionen:

Fredrik Ljungkvist skriker till. Johan Lindvall har just pepprat honom med en salva projektiler. Som tur var är Lindvalls vapen ett piano och Ljungkvists röst en klarinett, så ingen går skadad ur striden. Och att främst beteckna deras musicerande som en kamp är nog också fel. Även om det ibland hettar till så är interaktionen dem emellan mer av en dialog. Ett dialektiskt samtal, som dock inte mynnar ut i någon syntes. De stora frågorna förblir obesvarade.
I bakgrunden finns basisten Andreas Henningsson och trumslagaren Johan Nordh. Deras roll är att agera eldunderstöd/hejarklack/supporterskara. Men därmed inte sagt att de är obetydliga – den energi de tillför musiken är helt väsentlig.
Men har vi hört det förut? Visst finns där likheter till andra projekt där Fredrik Ljungkvist medverkar, inte minst gruppen Yun Kan 5 med Klas Nevrin på piano. I bakgrunden lurar också Jimmy Giuffres ikoniska verk Free fall. Så visst, vi har hört det förut. Men det tål att höras igen.