Roberto Fonseca

Dela den här recensionen:

Kubanske mäster-pianisten Roberto Fonseca blev 2001 Rubén González ersättare i Buena Vista Social Club vid de tillfällen då González inte kunde medverka. Då hade Fonseca redan hunnit släppa tre soloalbum. När Rubén González lämnade klubben och jordelivet två år senare fortsatte Fonseca på pianopallen. Han har också hörts med artister som Kepa Junkera, Carlinhos Brown och Fatoumata Diawara.

Senaste soloalbumet Yesun serverar uppdaterad, kubanskdoftande jazz, där influenser hämtas från funk, drum’n’bass, reggaeton och electronica. En sanning med modifikation, då det ändå mest klingar afro-kubanskt och jazzigt: ömsom stämningsfullt och melankoliskt, ömsom med ett medryckande driv i musiken. Son och mambo ljuder i musikmixen. Trions rytmsektion är ruggigt säker, med trummisen/slagverkaren Raul Herrera och basisten Yandy Martinez Rodriguez som mänskliga musikaliska kuggar. Ovanpå det Fonsecas flyhänta fingrar som talar till oss via tangenterna. Tangenter som är fästa på en rad olika klaviaturinstrument, från flygel till moog, wurlitzer och clavinet.

På gästlistan finner vi jazzsaxofonisten Joe Lovano, fransk-libanesiske trumpetaren Ibrahim Maalouf, kubanske slagverkaren Inor Sotolongo, Barcelonabaserade vokalkvartetten Gema 4, rapparen Danny Suarez och bolerostjärnan Mercedes Cortés.

Skivan har alltså även en internationell spännvidd. Så är den också inspelad i Paris, Barcelona, New York och Havanna. Mixningen står Stephen Sedgwick för i London. I april skulle Roberto Fonseca ha besökt Sverige men det får anstå, och jag kan knappt bärga mig att få uppleva detta från en scen.