Yalla Miku

Dela den här recensionen:

För två år sedan kom detta bands debut – en debut jag tokhyllade här för sin rent ut sagt helt makalöst energiska, friska, Mano Negra-doftande lo-fi-hybridpop. Nu följer man upp med en minst lika frenetisk och oemotståndlig platta som först får mig att gapa för att sedan vilja kasta mig rakt in i moshpit som fanns det ingen morgondag.

Jag har aldrig hört ett band som så kompromisslöst, poetiskt, rått, smakfullt, humoristiskt och kaxigt gör sin grej – som jag tror behöver en helt egen genrekategori. Själva kallar de sin musik för post-kraut, ja varför inte? För här samsas – jag vet helt ärlig inte riktigt hur – ska, punk, nord- och västafrikansk folk, krautrock, orgel- och cocktailjazz. Det svänger, och det svänger på så många plan! Lyssna på Post-aventures och Maximum self-care och öppna ditt hjärta på vid gavel för Yalla Miku. Det kommer att förändra ditt liv.