Jens Ulvsand

Jens Ulvsand har släppt en skiva med ornitologiska meditationer över traditionsmusik. Med utgångspunkt i folkmusikmelodier har Ulvsand arrangerat i fria tolkningar som ibland låter rätt jazzigt.

Sättningen för albumets tretton arrangemang är flat back-bouzouki (Jens Ulvsand själv), dragspel (Karen Tweed), basklarinett (Hans Nilsson) och flöjt/pipa (Anna Cederquist). Spelet mellan dragspel och bouzouki är ofta bärande och samspelt. Flöjten skapar fina bevingade melodier och basklarinettens rytmiska komp ger en luftig grund. Det låter helt enkelt flygande, kanske mest konkret i gökpolskorna som är väldigt fint sammansatta.

Resultatet är frejdigt och inspirerat. Det spritter och svävar och låter vår! Harmoniskt och kanske framför allt rytmiskt går arrangemangen ibland en bra bit från det traditionella, som i Beckasenen-bjekkergauken. Det är något skavigt, dissonant och kanske något trevande i låtens första sektion. Men det löser sig snabbt i låtens andra del som bara blir gungigare och gungigare för varje vända. I Ulvsands roliga och aviga arrangemang finns en röd tråd av spänning–upplösning, dissonans–konsonans som känns genomarbetad.

Kul, fritt, avigt och utmanande. En luftig vårskiva!