Jasmine Myra

Det finns mer än fotboll och yllefabriker i Leeds. Där uppe i Västra Yorkshire är saxofonisten Jasmine Myra född, för snart trettio år sedan. Nya plattan Where light settles är hennes tredje album under eget namn.

Där debutalbumet Horizons från 2022 var försiktigt tassande och uppföljaren Rising två år senare ett stort, men ännu inte helt utsträckt, steg framåt, är nu hennes tredje fullängdare ett verk där man blickar mot en konstnär i full kontroll över sitt eget skapande. Låtmaterialet känns färdigare, tydligare, och produktionen är utsökt. Where light settles är Jasmine Myras första stora statement. Ett holistiskt album i den spirituella jazzens tecken.

Myra har för första gången, med Gondwana Records-grundaren Matthew Halsall som hjälp, producerat sin egen musik. Hon använder sig också av Ozzy Moysey, bandledare i Leeds-kollegorna Ancient Infinity Orchestra, som arrangör och dirigent för det sublima femtonmannabandet. Det har gjort att Myra kunnat fokusera på melodierna och sin altsaxofon. Tonerna känns modigare, blicken rest mot den oändliga himlen, livet finns därute och det är värt alla motgångar att få ta del av det. Jasmine har själv sagt att Where light settles är en metafor för hopp.

Det är vacker musik, utan att någonsin vara pretentiös, tråkig eller förvandlas till en sorts bakgrundstapet. Det är känslosam musik, utan att landa i generisk smet eller uttjänta klichéer. Det är mogen musik med hög verkshöjd, skapad av en konstnär som just nu är inne i en extremt kreativ period.