Vegar Vårdal

Norske storspelmannen Vegar Vårdal ger ut ett album med improvisationer (!) som han spelat in under två års tid. Musiken är enligt presstexten ett slags minnesanteckningar efter femtio år i livet och trettio år som artist. Vi hör honom på hardingfela, viola, piano, piccolaflöjt och röst. Förutom brutala stråkimprovisationer där taglet står som rök ur högtalarna, muttrande gutturala röstimprovisationer blandat med korta små intermezzon som sammantaget gör albumtiteln Uventa rättvisa är det de lyriska improvisationerna på både piano och hardingfela som mest fångar mitt öra. 

Det är sagolikt vackra utflykter där tiden stannar upp och magi uppstår. Efter en kärv och glad reinlender avslutas albumet med något slags vissel- och stråkgalenskap som skulle platsa på Fylkingen (scenen för experimentell musik i Stockholm). Personligt och omväxlande är bara förnamnet – tack Vegar Vårdal!