Jane Siberry

Dela den här recensionen:

Ulysses’ purse är kanadensiskan Jane Siberrys fjortonde album sedan debuten för 35 år sedan (även om några av dem var gjorda under namnet Issa). En ny skiva med Jane Siberry är alltid ett äventyr. Hennes musikaliska värld är statisk i sin oberäknelighet. Visst känns stilen igen. Berättelserna om vanliga (och ovanliga) människor, de personliga betraktelserna. Samtidigt vet man aldrig riktigt vad hon kommer att bjuda på. Och det är en stor del av hennes charm.
Ulysses’ purse förnekar sig inte. Här finns Siberrys oefterhärmliga berättarteknik: de ordrika texterna, hennes stream of consciousness. Den inre monologen som fortsätter ut i musiken, som flödande ljudfilmer av känslor, iakttagelse, humor och funderingar om varat och livet och kärleken.
Musiken har sina inslag av ballad, pop, folkmusik och en liten gnutta jazz, med piano, gitarr, stråkar, orgel, vevlira, blåsinstrument och harmonier, änglakörer (med hjälp av bland andra k d lang, Maria Doyle Kennedy och Mary Margaret O’Hara), i komplicerade musikaliska arrangemang som skulle göra Brian Wilson avundsjuk; lyssna på de småskaliga storproduktionerna The Great train eller Hide not your light.
Det finns inga onödiga eller dåliga spår på Ulysses’ purse. Men det är två av Siberrys alldeles egna form av popsånger som helt tar mig till sig, den här gången: Everything you knew as a child, med svävande verser fyllda av förväntan, som exploderar i befriande refränger; och den rätt igenom charmerande Walk on water. Men också den speciella höjdpunkt som är Mama hereby, Siberrys starkt rörande ballad till sin mor.