Mraz & Viklický

Dela den här recensionen:

Mer jazz än så här blir det egentligen inte. Jag menar, två extremt erfarna musiker, basisten George Mraz och pianisten Emil Viklický, ger sig i kast med elva låtar i ett nära och öppet samspel utan klart uttalad slutdestination. Här finns några traditionella folklåtar, som åtminstone får mig att tänka på Jan Johanssons utflykter, och här finns några melodier som Viklický skrivit. De två ger och tar, kommenterar och understödjer varandras infall, ibland är dialogen försiktigt och lite trevande, ibland virvlar de iväg tillsammans, alltmer exalterade och ivriga och kastar in en bluesglidning, snuddar vid en gospel för att så glida över i en filmisk känsla. Men mestadels är de förtroget stillsamma, som två gamla vänner som inte behöver bullra loss inför varandra för att bli sedda och hörda.