Chick Corea

Dela den här recensionen:

72-årige Chick Corea har på nya skivan format ett nytt band av relativt okända förmågor på elbas, trummor, gitarr och saxofon/rörblås. Något som inte hörs, de spelar med auktoritet i typiskt Chick Corea-idiom; ömsom akustiskt, ömsom elektriskt med massa knixigt rytmiska finesser. Flyhänt och stundtals ekvilibristiskt, fast mestadels utan att stå ivägen för musiken.Två gamla vapendragare medverkar på varsitt spår, Coreas fru Gayle Moran bidrar med sång och Stanley Clarke spelar kontrabas.
Chick Corea vill med nya skivan ge en hommage till legendarerna, nämner idel storheter från jazzhistorien från Ellington via Monk till Davis och några till. Han gör det med en musik som ändå helt är hans egen. Fansen känner garanterat igen sig och kanske får han också nya lyssnare med The Vigil. Det är nämligen inspirerat spelat rakt igenom. Därmed inte sagt att det är speciellt unikt eller för den delen någon av Chick Coreas bästa skivor, de ligger ändå några decennier bak i tiden. Ingenting som bör hindra jazzdiggaren att ta sig an the Vigil, det var länge sedan Chick Corea var på så här generöst spelhumör. Man slås av vitaliteten och idérikedomen.