Arne Jansen

Dela den här recensionen:

Till sin tredje platta har den tyske gitarristen Jensen låtit sig inspireras av den spanske konstnären Francisco De Goya, som levde och verkade under sent 1700- och tidigt 1800-tal. Där romantikern Goya ofta var svart och samhällskritisk och/eller grotesk, hör jag här mest vackra och lättfångade melodier målade med ett skört och ljust sound. Inte så underligt – som gitarrist hör Arne Jansen hemma i traditionen där namn som Pat Metheny och John Abercrombie är vägledande och de dröjande och svajigt ensamma tonerna regerar med starkt stöd av en känsligt påstridig trumslagare. I ordets sanna bemärkelse är det mesta på den här plattan njutbart! Också ett personligt sätt att tolka intryck även om jag inte riktigt kan se/höra kopplingen till Goyas starka bilder.