Skivrecension

The dancing devils of Djibouti
Djibouti-debut

Groupe RTD

The dancing devils of Djibouti

Skivbolag: Ostinato
Recenserad av: Kalle Tiderman
Publicerad: 18 sep 2020

Dela den här recensionen:

Förkortningen RTD står för Radiodiffusion-Télévision Djibouti och markerar att Groupe RTD tillhör den statliga mediaapparaten. Det lilla landet på Afrikas horn, granne med Somalia, har en hård statlig kontroll över kulturen; Djibouti är en enpartistat sedan självständigheten 1977.

Enligt kosmopoliten Vik Sohonie, som driver skivbolaget Ostinato, är detta första gången som någon utomstående fått tillstånd att spela in djiboutisk musik och släppa den internationellt. De byråkratiska vedermödorna att få till tre studiodagar har varit värda besväret. Låtar som Duuraha u dheer och Uurkan kaadonaya är feta dansgolvsrökare som bara väntar på att sätta kroppar i rörelse världen över.

Niomannabandet består främst av äldre rävar och leds av saxofonisten Mohammed Abdi Alto, medan sångerskan Asma Omar är en yngre kraft. Musikerna är rutinerat samkörda och rör sig obesvärat över genregränser, ofta med en nick åt jamaikansk baktakt mitt i alla östafrikanska melodier. Och trots att detta är en internationell debut har producenter och musiker motstått frestelsen att låta ”moderna”, undantaget en lite väl framträdande keyboard. Ljudbilden är tidlöst klassisk (tänk 1975) med en generös blåssektion. Groupe RTD är en väl bevarad hemlighet bakom en hittills stängd dörr som bara väntar på att öppnas ännu mer.

 


Fler recensioner

Annonser