Skivrecension

The blue room
Laidbackvocaljazz

Madeleine Peyroux

The blue room

Skivbolag: Universal
Recenserad av: Johan Scherwin
Publicerad: 3 aug 2013

Dela den här recensionen:

På The blue room hyllar Madeleine Peyroux Ray Charles och hans lp Modern sounds in country and western music från tidigt 60-tal. På båda plattorna finns Bye bye love, I can’t stop loving you och You don’t know me till exempel. Det är genomgående musik på gränsen mellan tidig rock, rockabilly, country, jazz, skval … som Peyroux nu sätter sin prägel på, precis som Ray Charles en gång i tiden gjorde när han upprörde den renläriga världen genom att avvika från den rätta r&b-vägen. Här får dessa, ska vi ändå tillåta oss att säga örhängen, en storslagen inramning med stor orkester, ett överflöd av smäktande stråkar, sordinerade trumpeter, smygande steel guitars, lugnt lunkande kontrabasar och diskret vispade trummor. Det är som gjort för en gammaldags kabaretscen med mycket vinröd sammet i draperier och stolsitsar, och på scen en välklädd om än inte nödvändigtvis lycklig sångerska i följespotens utlämnande sken. Som alltid skänker Madeleine Peyroux varje stavelse nytt liv med sin mörka, Billie Holiday-bräckligt beslöjade altröst. I Gentle on my mind uppstår ren magi och hon tar över hela salongen. Och mitt hjärta.


Fler recensioner

Annonser