Skivrecension

Teranga
Möten

Wau Wau Collectif

Teranga

Skivbolag: Sing a Song Fighter/Sahel Sounds
Format: LP/DL
Recenserad av: Timo Kangas
Publicerad: 18 sep 2026

Fyra år efter Mariage anländer det tredje albumet tillika sista delen i Wau Wau Collectifs albumtrilogi. Precis som föregångarna pryds lp-omslaget till Teranga av en tecknad karta över Senegal, den här gången på en rosa botten. Men där föregångarna i stort byggde på material från den svenske musikern Karl Jonas Winqvists resa till byn Toubab Dialaw i Senegal 2018 så rör det sig här om inspelningar tillkomna under pandemin. Med kompletterande sessions som fästes efter att gruppen genomfört en fem veckor lång Europaturné.

Wau Wau Collectifs modus operandi består i att ljudfiler skickas via den magiska moderna teknikens hjälp mellan Arouna Kane i Senegal och Karl Jonas Winqvist i Sverige. En musikalisk konversation mellan två avsändare, en kreativt ekande kammare där idéer omstruktureras och små inpass adderas.

Nytt för den här skivan är kollektivets första inspelning där alla är samlade i samma studio. Upphovsmännen själva tycker att den resulterande låten 100 ans, ”hundra år”, landar någonstans i närheten av hur Amadou & Mariam kunde låta för en kvarts sekel sedan, och det stämmer rätt bra.

I grunden finns hela tiden den traditionella västafrikanska musiken, men den omformas med inspiration från bland annat ökensväng, spiritual jazz, någon anatoliskt klingande gitarrsnutt eller elektroniskt tintade tongångar. Lokalmiljöns brus kan höras ibland, innan en balafon eller flöjt tar över, till ett avslappnad groove och släpig sång.

Den där sången växlar mellan wolof, franska, engelska och svenska. Titelspåret, efter ett ord på wolof som betyder ungefär gästfrihet men även möte, sjungs delvis på svenska av Emma Nordenstam. Hon sjunger på flera andra låtar och det är hennes cello vi hör på skivan.

En självskriven gästartist i sammanhanget är Kristina Aspeqvist, slagverkare och kompositör från Stockholm Vodou Orchestra och Nioki Beats, med västafrikanska rytmer som sitt specialområde. Därtill Robin Cochrane, bekant från sammanhang som Ebo Krdum, Ale Möller och Bengt Berger. Prisade Lisa Langendorf har med sin saxofon på en låt. Och så Reine Fiske, den fantastiske gitarristen från Dungen, Träden och till och med Veronica Maggios senaste album.

Faktum är att Teranga blivit verklighet tack vare hela 26 olika musiker och låtskrivare. Wau liksom!


Fler recensioner

Annonser