Maria Kalaniemi & Pekko Käppi

Kalevala utgör till synes en outtömlig källa till inspiration för musiker och andra konstnärer. Här är det ackordeonisten Maria Kalaniemi och stråkharpaspelande Pekko Käppi som gjort en hel skiva utifrån en enda berättelse, närmare bestämt sång 41, ur nationaleposet. Den skildrar hur Väinämöinens kantelespel gör både skogens djur, människorna och honom själv så berörda att de faller i gråt.

Duon sjunger på svenska, några gånger tillsammans men oftast varannan strof, och håller sig till en och samma korta melodifras (med några små variationer) i femtakt för nästan all text på skivan. Upprepningarna har passande nog en nästan hypnotisk effekt. Mellan sångverserna ges instrumenten mer spelrum, ibland i friare avsnitt utan tydlig taktart som är riktigt vackra, och andra gånger sjunger Kalaniemi stillsamt och ordlöst.

Tåreportens pärla utgörs av elva spår där de flesta glider över i nästa utan något uppehåll, och bör definitivt lyssnas på som en helhet.