Diverse Artister

Dela den här recensionen:

Tänker man efter är det nästan ofattbart – rocksteadyeran på Jamaica varade bara i två år, från 1966 till 1968 – ändå gav den upphov till en oöverskådlig skattkista av musikaliskt guld. Detta på en nyligen avkolonialiserad ö med en befolkningsmängd motsvarande stor-Stockholm.
Det sägs att sommaren 1966 var ovanligt varm på Jamaica, vilket gjorde att ingen längre orkade dansa till dåtidens snabba skamusik med dess hårdblåsande brass-sektioner. För att inte tappa publik sänkte orkestrarna tempot. Rocksteadyn, med dess själfulla, romantiska och ofta socialt medvetna texter parat med tunga basgångar och one-drop, var född.
Soul Jazz Records – som nästan undantagslöst gör fantastiska samlingsskivor – har här koncentrerat sig på utgivningen på Coxsone Dodds Studio One. Trots att Dodd var mer musikaliskt äventyrlig och inte lika entydigt hitinriktad som sina producentkonkurrenter (eller tack vare?) – är detta en nästan knäckande bra samling.
Lyssnar man som jag dagligen på reggae och rocksteady är många av låtarna och i princip alla riddims välkända, Ken Boothes When I fall in love, Heptones Party time, John Holts Fancy make up och Larry Marshalls Throw me corn för att nämna några av de bästa. Men även mer obskyra låtar som Cecil Campbells Whisper to me är fullkomligt lysande, här är det högsta kvalitet från första till sista låten. Fick jag bara ta med en skiva till en öde ö skulle jag starkt överväga att välja denna.