Per Sörman

Dela den här recensionen:

Per Sörman arbetade som skådespelare i tjugo år innan han sadlade om och blev vissångare. Trots detta finns inte ett uns av överdriven teatralisk sång, sådan man emellanåt kan höra från liknande uttolkare av äldre vispoesi. Sörman kan väl närmast räknas som en institution i genren och gjorde sig i början mest känd för sina Dan Andersson-tolkningar innan Sofia Karlsson snodde det kändisskapet.
Här har han valt ut en väldigt blandad repertoar från våra mest berömda vispoeter men även några som verkat mer i skymundan. Flera av dessa visor tillhör de mest uttjatade, åtminstone för ett antal år sedan. Dit hör exempelvis Janson och Tauros Höstvisan men den räddar Per med en ljuvlig refrängduett med Monica Andersson-Sörman. Mycket vacker är också Kyssande vind av Hjalmar Gullberg, med melodi av Ging Kutschbach, isländska som bodde i Göteborg och vars inspelning berörde mig djupt redan för ett oändligt antal år sedan – tyvärr är den inget som ligger och dräller på streamingtjänster.
En nyare, vacker visa är Av längtan till dig. Förutom många visor ur den klassiska visrepertoaren är den röda tråden kanske att Per Sörmans gimmick nummer ett är en concertina, vilket han ska ha utmärkt beröm för. Fint är också hans spel på autoharp. En annan tråd är de genomgående vackra melodierna. Vad jag därför inte är så glad åt är när dylika visor reciteras, som Frödings Dans bort i vägen. Inte särskilt kul är det heller att höra sin favorit-Taube-ballad, den om Ernst Georg Johansson, sjungas a cappella. Trots att Per Sörman är en utmärkt sångare och recitatör blir de visorna lite tjatiga redan efter en lyssning. Men de är tack och lov undantag, så sammanfattningsvis en utmärkt introduktionskurs i de vackraste svenska visorna.