Terje Gewelt

Dela den här recensionen:

Inför sin nionde skiva i eget namn kände basisten Terje Gewelt att han ville få ny inspiration. Efter att ha spelat kontrabas huvudsakligen återvänder han med detta album till elbasen, den bandlösa i första hand. En gång i tiden fick Jaco Pastorius honom att bestämma sig för att bli musiker och skivan tillägnas också denne demonbasist. Och visst har Terje Gewelt lyckats väl med att få inspiration, hans basspel är synnerligen flyhänt och rakt igenom inspirerat. Han har förlöst en massa fina idéer på sin bas och i samspel med de musiker som medverkar; trummisen Erik Smith, gitarristen Bjørn Klakegg samt trumpetaren Eivind Lønning. Tillsammans skapar de en luftig musik med känslig lyhördhet för var och ens uttryck. En hel del lyriskt spel i norsk fin tradition, lite åt ECM-hållet. Mycket njutbar musik där man även får sig ett knippe utmärkta melodier till livs.