Dan Fröberg & Peeter Uuskyla

Dela den här recensionen:

Att Peeter Uuskyla, trumslagare och frijazzmusiker, och Dan Fröberg, ljud- och bildkonstnär, slår sina påsar ihop är inte konstigt. De rör sig i samma underjordiska miljöer i Göteborg. Samarbetet, som har resulterat i en skiva på Outerdisk – skivbolaget Dan Fröberg driver med Jerry Johansson – är däremot inte helt problemfritt. Det är ett möte som väcker frågor.

Jag har gillat alla Dan Fröbergs skivor, han har ett eget sätt att förena olika ljudkällor, ibland på egen hand, ibland med andra, som på de djupt fascinerande skivorna med Alexandra E Lindh. Även här finns mörka ljudlandskap, snedvridna karuselljud och Twin Peaks-liknande, förvrängda röster som skapar en sällsam stämning. Inspelad marschmusik (typ militärbrassmusik) är en kontrast som, oftast, fungerar på något besynnerligt sätt.

Peeter Uuskyla spelar någon gång med marschmusiken, men annars ligger hans trummande över de andra ingredienserna, ett medvetet val säkerligen, men det blir mest en irriterande krock, trummorna interagerar inte med de andra ljuden. Det kan vara halvkul i någon minut, men det är för mycket trummor, även på den sista låten som har en lång start med endast andra ljud. Den distade gitarren som dyker upp ibland känns också fel i sammanhanget. Uuskylas soloskivor har haft en stark, personlig närvaro. Nu hamnar han utanför. Kommer inte in.