Skivrecension

Songs of separation
Imponerande temaskiva Lira Gillar

Diverse Artister

Songs of separation

Skivbolag: Navigator
Recenserad av: Lars Fahlin
Publicerad: 10 apr 2016

Dela den här recensionen:

Idén till Songs of separation kom till Jenny Hill, en engelsk ståbasist i Skottland, i samband med folkomröstningen om skotsk självständighet. Tankar om politisk enhet och separation växte till en större vision. Och vips befinner sig tio av Storbritanniens mest populära, kvinnliga folksångare och folkmusiker (fem från Skottland och fem från England) på ön Eigg, i inre Hebriderna för att titta närmare på ämnet, i musik och sång.
En vecka gav sig Jenny Hill, Hazel Askew (flöjt, harpa, durspel), Eliza Carthy (fiol, harmonium, slagverk), Hannah Jones (dragspel, slagverk), Mary MacMaster (harpor), Karine Polwart (harmonium, ternorgitarr, slagverk), Hannah Read (fiol, gitarr), Rowan Rheingans (banjo, fiol, viola, slagverk) och Kate Young (fiol) till att planera, sammanställa, skriva och arrangera material till ett tema-album. Resultatet är en inspirerad samling vackra, gripande, tankvärda och medryckande sånger, med mycket värme och känsla och en konstant och imponerande kvalitet i både framträdande och sång – och inte minst stämsång.
Sångernas separationer ligger på olika plan, från sociala och kulturella till personliga. Det svängiga, traditionella öppningsspåret Echo mocks the corncrake använder flyttfågeln kornknarren för att beskriva hur vi sakta förlorar greppet om land, miljö och samhälle, medan den stillsamma balladen Soil and soul går ett steg längre och frågar sig ”What will we leave, when we leave?”.
Eliza Carthys kammarorkesterballad Cleaning the stones har en klassisk kvalitet i stråkarna. Just stråkarrangemangen används skickligt, skivan igenom. På de känslostarka, långsammare spåren är de hjärtesträngar. På de snabbare, ystra, flyhänta.
Känslosamhet av ett annat slag uppnås på de två underbart vackra a cappella-sångerna, ‘S trom an direadh (Sad the climbing), sjungen på gaeliska, och Unst boat song från Shetland, sjungen på norn. Båda sångerna spelades in i en grotta på Eigg, the cathedral cave, vilket bidrar till ljudbildens magi.
På skivans andra gaeliska sång, ‘S muladach mi ‘s mi air m’aineoil (Sad am I and in a strange place), har man inte bara behållit dess bakgrund som waulking song (arbetssång). Man har förstärkt sångens inneboende rytm och gjort den till en starkt drivande ångvält som är skivans mest omedelbara spår.
Separation från det naturliga och övernaturliga är temat på Sea king, med text av den danske diktaren Adam Oehlenschläger. Dess musikaliska inramning är som sig bör mer mystisk, och inkluderar smattrande flamenco-handklapp.
Spåret Over the border är ett potpurri med de traditionella Flowers of the forest och Blue bonnets over the border, men också ett nyskrivet coda som har givit spåret dess namn, och som är en självklar kommentar om flyktingarna i Europa: ”Pull down the walls …” och ”Love lies over the border”.


Fler recensioner

Annonser