Rolf Wikström

Dela den här recensionen:

Rolf ”Roffe” Julius Wikström fyllde 75 år i april. Detta firade huvudpersonen med sitt band och en hord gästartister på två utsålda konserter på Nalen och Fasching i Stockholm. Under sommaren bar det ut på de svenska vägarna igen för ytterligare en runda svettiga kvällar på klubbar och torg. För så har Rolf Wikströms liv alltid sett ut – i stället för tystnad: ballader och bröl (för att citera titlarna på mannens två senaste studioalbum.)

En lång karriär för den svenska bluesmästaren och hans älskade elgitarr samlas nu på ännu en samlingsplatta. Det mesta kommer från tiden på MNW, den etikett som Wikström var trogen i stort sett hela perioden 1975-2005, innan han gick över till egna bolaget Black Light Records och det började dröja fem och nu senast tio år mellan utgivningarna.

Så, ännu en samling? Det finns redan fyra samlingsalbum med Wikström sedan tidigare. 1993 gjorde MNW ett första försök att samla bluesmannens gärning på dubbel-cd:n Som vattnet flyter i floden – 72–92. Lågprisbolaget Pickwicks underetikett Selected Music satsade 1996 på enkel-cd:n Himlen är blå, men den borde nästan inte räknas in. Sex år senare släppte MNW enkel-cd:n Allt är gjort av plåt – samlat 1989-2001. Och 2008 kom dubbel-cd:n Klassiker i MNW:s serie.

Nå? Jo, det här kan fungera ändå. För här finns Roffes tidigare osläppta elektriska soloversion av Nils Ferlins En valsmelodi. Du kanske vill höra Stefan Sundströms Jag gör allt som man inte får eller Daniel Lemma-duetten En ökenblomma? Då är det här rätt utgåva.

Strömningslyssnare kan också härmed njuta av Jag har hört om en stad ovan molnen, från den 25 år gamla Frälsis-skivan En salig samling. Även i övrigt är detta en väl sammansatt samling.

Här finns blues på Wikströms oefterhärmliga vis, och här finns hans personliga tolkningar av Nils Ferlin, Cornelis Vreeswijk, Bellman – och Chuck Berry. Tre akustiska versioner av Roffe-låtar är medlagda också. Två av dessa finns redan på samlingen Klassiker, men tack för Kallnat kaffe!

Härligt rå och taggad är rariteten I’m so tired of it (förvisso en repris från samlingen Som vattnet flyter i floden, men nu rejält ommastrad). Denna engelskspråkiga singel spelade Wikström in redan 1971, och släppte året därpå under artistnamnet Cool Hambone. Hans allra allra första skivinspelning – och en av hans allra bästa!