Magnus Öström

Dela den här recensionen:

Andra skivan plöjer vidare i den förstas spår; en slags proggrock med jazziga förtecken. Temperamentet skiljer sig en hel del, betydligt lättare stämning på Searching for Jupiter än på debutskivan. Sorgeprocessen efter vännen Esbjörn Svensson, pianisten han spelade tillsammans med i EST, präglar vissa låtar också på nya skivan, lägg därtill en stor portion livsglädje. Däremellan spänner Magnus Öström och hans medmusiker bågen. En tät musikalisk väv som inte omedelbart låter sig artbestämmas; det proggrockiga bryts mot jazz i en musik där små musikaliska celler ofta utgör kärnan musikerna spelar med och mot. Suggestiva stämningar och en hel del fina melodier är andra byggstenar, såväl i ösiga som i lugna låtar.