Salt House

Dela den här recensionen:

Salt House är en väl etablerad trio med egen stil och fyra album bakom sig. Sedan senaste skivan har Lauren MacColl (fiol, kör) lämnat gruppen. I stället har Anna Hughes (sång, fiol, viola) anslutit sig till Jenny Sturgeon (sång, gitarr, piano, harmonium) och Ewan MacPherson (sång, gitarr, slagverk) varvid Salt Houses stil och dynamik är oförändrad och lika originell och tilltalande som tidigare. 

Deras nya skiva, Scarrow (ett skotskt ord för svagt ljus), är en pärla med sånger om eftertanke, förnyelse, hopp och samhörighet.

Salt House arrangemang bygger delvis på kontraster, som på öppningsspåret Autumn on the run. Ett ensamt harmonium är det inledande instrumentet. Så småningom vävs stråkar och gitarrer ihop till ett intrikat och kännbart vackert arrangemang. Den efterföljande Take this day går direkt till de sammanvävda instrumenten, som kontinuerligt ackompanjemang till den försynta rösten som sjunger om enkelhet och glädje. Medan huvudinstrumentet på Cut him out in little stars, inspirerad av Romeo och Julia, är en gitarr, tills den möts och backas upp av diskreta stråkar.

Den största förändringen på Scarrow är att Anna Hughes inte bara körar, utan även sjunger sina egna kompositioner. Det ger Salt House en extra röst, som inte minst kommer till sin rätt i hennes underbara, hypnotiskt minimalistiska Headed our way, med eteriska stämmor och läckra orientaliska inslag i stråkarna. Jenny Sturgeon bidrar med en lika vacker och magiskt repetitiv snövandring på Snow walking, plockade fiolsträngar och vintermagi. Ewan MacPherson lyckas väcka Nick Drakes ande på Horizon, med flinka ragtime-fingrar och dröjande sång.

Dessa tre spår står ut, men det finns inga svaga spår här, ingen utfyllnad. Gruppens musik är romantisk, arrangemangen annorlunda, experimentella. De traditionella rötterna är starka och starkt tilltalande.