Saws

Dela den här recensionen:

När det kommer till bandnamn brukar jazzmusiker sällan vara särskilt kreativa, och när fantasin tryter finns akronymen alltid där som en sista utväg. Och här har Stark, Almqvist, Wiklund och Spering faktiskt lyckats forma ett riktigt ord, så det finns ingen anledning att såga just det. Men vad är då Saws för ett typ av band? Enklast beskrivs det med hjälp av en annan ensemble: trombonisten Mats Äleklints kvartett. Sättningen är nämligen densamma (trombon, sax, bas, trummor) och inriktningen på musiken relativt likartad, om än lite mindre frisinnad.
Men att säga att Saws bara är en blekare kopia av Mats Äleklint Quartet vore kanske orättvist, fast å andra sidan inte heller helt out. Problemet är nämligen att dessa välanlitade musiker är av den typen som alltid levererar, men sällan tar några risker. Saws blir aldrig ointressant, men heller inte riktigt engagerande.