Park Jiha

Dela den här recensionen:

Park Jiha fortsätter på sitt andra studioalbum Philos att återuppväcka Jon Hassells musikaliska fjärde värld. De traditionella koreanska instrumenten piri (bambuflöjt), saenghwang (munorgel) och yanggeum (metallsträngat hackbräde) används av Park Jiha i olika lager av musiken som sedan sammanförts med ytterligare instrument och inspelningar av Jiha till en minimalistisk helhet av ambient, koreansk musik och postfolk. Ja, faktum är att Jiha gjort just detta rent bokstavligt på första spåret Arrival, där alla (!) albumets ljud introduceras.

På tredje spåret Easy väver Jiha med sin saenghwang en matchande ljudmatta som svävande bär fram recitationen av den libanesiska poeten Dima El Sayed. El Sayed inspirerades till dikten Easy vid Park Jihas konstnärliga framställningar på den i september årligt återkommande festivalen Hwaeom Spiritual Music Ritual. Det är med en sagoberättares behagliga tonläge som dikten framförs, men diktens verklighet är inte på något sätt bekväm eller behaglig.

Höjdpunkten på detta välproducerade album är när den eftertänksamme flaneraren vandrar utmed Han-floden genom Park Jihas Seoul. Här i Walker: In Seoul pekar forntidens koreanska instrument ut vägen mot en svävande, drömsk ambient framtid.