Skivrecension

Nubium swimtrip
Genreöverskridande

Tonbruket

Nubium swimtrip

Skivbolag: Act/Naxos
Recenserad av: Max Lindahl
Publicerad: 15 nov 2013

Dela den här recensionen:

Liksom vetenskapen alltid går bet på vissa eviga frågor, lika hjälplösa är vi recensenter i våra försök att definiera vilken genre Tonbruket verkar i. Nyordet ”postjazz” är kanske det mest parodiska exemplet på denna lönlösa strävan.
Därmed inte sagt att musiken inte liknar något annat. Tidigare jämförelser vid band som Pink Floyd och Wilco är fortfarande giltiga; särskilt på de spår som är uppbyggda kring en fixerad basgång, där harmonik och ljudlandskapande har friare tyglar. Ledordet är alltså precis som tidigare suggestion, även om denna ibland bryts i nästintill bombastisk dramatik. Och fortfarande är det kollektivet som går före individen – musikernas egenart till trots – varför melodi och improvisation sällan står i fokus.
Vad Nubium swimtrip till skillnad från förra skivan Dig it to the end saknar är några riktiga hitlåtar – sådana där Andreas Werliins trumbeats förföljer dig en vecka. Men albumet är trots det ett av de bättre släppen i Sverige i år.


Fler recensioner

Annonser