Ola Aurell

Dela den här recensionen:

Kanske är det jag som är pryd och alldeles för PK. Men jag blir tyvärr rätt illa berörd av Ola Aurells texter i skivan Nordisk Familjebok. Ola sjunger om hur alkohol förvisso inte är bra, men att den ändå gör andra saker bra. Han sjunger om finländare som är stolta över att leva i världens minst bögiga land och om hur ett berusat Sverige ringer till Norge och gråtmilt ilsket undrar vad det var som hände när unionen tog slut.
Om man bortser från texterna har Ola Aurell fått till en härlig stuns och energi i sina visor. Det är lite lagom brötigt och oslipat med ett musikaliskt uttryck som passar budskapet. Men jag har svårt att förhålla mig till just budskapet. Visst är det ironiskt, cyniskt, bitvis lite roligt och på det hela taget rätt bra.
Det som stör är inte innehållet som sådant utan känslan av att Ola Aurell gör sig rolig på andras bekostnad och ironiserar och gör underhållning av en brutal verklighet. Men jag är kluven, för å andra sidan sätter han huvudet på spiken och ord på sanningen. Och visst är det befriande med någon som inte bara sjunger om hjärta och smärta. Jag tycker inte om det men nog behövs det också texter som dessa. Låtar som biter ifrån och varken glorifierar eller förställer.