Melaine de Blasio

Dela den här recensionen:

Någonstans mellan Madeleine Peyroux och Laura Marling ligger belgiska Melaine de Blasio. De Blasio har skrivit text och musik till alla spår utom ett, står för det vokala och spelar suggestiv flöjt. Hennes raka och lite teatraliska röst förmedlar med en liten pikant brytning textrader som ”tears of rivers cross the valley of gold” eller ”one time to love one time to leave” till musik med piano, trummor, flöjt och sparsamt kryddad med mörk elektronik. Ytterst välgjort och elegant men rätt ofarligt; en behaglig melankoli att bäddas in i som motvikt till det intensiva ljuset och fågelkvittret ute i den blommiga försommaren. I sista stycket With all my love med tungt glest piano, de Blasios valiumröst, Mark Hollis-rassel och stötar av elektroniskt kvidande lämnar de Blasio de dekadenta salongerna och ger sig in i ett djupt och allvarligt mörker. ”My tears can never meet the rivers in your eyes”.