Skivrecension

Mortissa
Den tidlösa rembetikan

Çigdem Aslan

Mortissa

Skivbolag: Asphalt Tango Records
Recenserad av: Gunder Wåhlberg
Publicerad: 1 dec 2013

Dela den här recensionen:

Som berättande musikform från 1920-30-talets egeiska hamnstäder, Pireus, Smyrna/Izmir, Thessaloniki, Istanbul, har rembetikan tagit sig fram till nutiden. I grunden en musik som växte fram i turkiska och grekiska underklassmiljöer med folkomflyttningar som medförde social splittring och misär i regionen.
Rembetikan förmådde i sitt slagkraftiga musikaliska uttryck fånga tidsandan i skeendet och texternas enkla direkta berättelser satte orden på det som rörde sig i människors både yttre och inre tillvaro. Många är de musiker och sångare som gjort sig bemärkta inom den äldre rembetikans miljöer. Starka kvinnliga vokalartister sågs som fria och självständiga. En mortissa var en kvinna, ofta sångerska, som inte lät sig begränsas av tidens värderingar och levnadssätt. De flesta av dessa kvinnliga föregångare inom rembetikan är väl dokumenterade och vi hör dem numera på de otaliga arkivinspelningar som ännu ges ut.
Givetvis utvecklas rembetikamusiken och fortlever i våra dagar. Den är nu en rik källa för återhörande och tillbakablick. Den tidens repertoarer återskapas i nutida framföranden. Samtidigt sker förändringar i musikformen när nya artister bygger vidare på ett musikaliskt ursprung. Den kurdturkiska sångerskan Ḉigdem Aslan, född i Istanbul, är en uppåtstigande stjärna inom den nyare rembetikan. Hennes röst har en alldeles speciell förmåga att fånga rembetikans omisskännliga orientala uttryckssätt och rytmik. De tidiga texterna berör henne personligen och hennes röst bär fram sångernas historiska realitet med känsla och karaktär. Skivan är inspelad i en grekturkisk miljö i Norra London som självklart bidragit till det goda resultatet. Hennes musiker spelar med inlevelse på de klassiska instrumenten inom genren och växlar generöst mellan baglama, klarinett, laouto, santur, violin och oud.


Fler recensioner

Annonser