Matilda Mörk

Dela den här recensionen:

Sofistikerat, uttrycksfullt, svängigt, är tankar som går genom huvudet vid en första lyssning. Bakom Matilda Mörk står ett gäng mycket kompetenta musiker: Gustav Lundgren, gitarr, Fredrik Hermansson, piano och Kristian Lind, bas. Plus gästinstrumentalister. Tankarna går till Monica Zetterlund, Monica Nielsen med flera, till kabaretvisan som hade sina glansdagar på 1960- och 70-talen. Det doftar Adolphson, Wolgers, Ulla Sjöblom, Lars Forssell och på vissa spår anas Jan Johanssons ande i pianot. Min vana trogen läste jag först igenom texterna. Där kände jag en viss tveksamhet, då det såg lite magert ut, men tillsammans med musiken och Matildas sång och berättande så bildar det en helhet man bara kan kapitulera inför. Villkorslöst. Låtarna är nya med skiftande textförfattare. Kern/Hammersteins jazzstandard I won’t dance är den enda covern. Ett oerhört fint album. Köp det så att de har råd att göra ett till!