Loney Dear

Dela den här recensionen:

Loney Dear, det vill säga den svenska multiinstrumentalisten och sångaren Emil Svanängen, har tagit steget från sovrumsstudion till den riktigt stora världen, tack vare Peter Gabriel och en egen kompatibel musikalisk estetik. Den musikaliska nyfikenheten och ljudeffekterna är besläktade med Gabriel, liksom den musikaliska uppbyggnaden av sångerna, historieberättandet och det faktum att Loney Dear har tagit sex år på sig att fullborda sitt självbetitlade, sjätte album.
Pop, electronica, prog, Beatles, Gabriel, Supertramp och Brian Wilson. Många influenser ger sig tillkänna. Men de kryptiska texterna är Svanängens egna och melodiernas vemodiga inslag förstärks av falsettsången. Det är drömskt och drömmande. Men dessa drömmar är inte alltid ljusa och fridfulla och de når sin toppnivå i det suggestivt repetitiva hotet i det upprepade ”You’re safe here”, på Harbours/Harbors och i Hulls klassiskt inspirerade pseudopsalm.