Afel Bocoum

Dela den här recensionen:

Blur- och Gorillaz-ledaren Damon Albarn agerar exekutiv producent för albumet Lindé, i tandem med World Circuit-bossen Nick Gold. Den senare även känd som mannen som återuppväckte Buena Vista Social Club från de döda. Hans skivbolag har därtill genomfört flera projekt med Malis musikaliska storheter Ali Farka Touré och Toumani Diabaté. Och så Afel Bocoum, förstås.

Afel Bocoum är en av de främsta exponenterna för det som ofta kallas ökenblues. En musik från Mali som låter som genrebenämningen beskriver den. Malisk blues från de vidsträckta sanddynerna. Bocoum började sin musikaliska bana som ungt gitarrämne hos nämnde Ali Farka Touré. Liksom den numera bortgångne Touré tillhör Bocoum folkslaget sonrai och kommer från orten Niafunké vid floden Niger. Bland hans stora musikaliska influenser märks John Lee Hooker men även exempelvis Salif Keita och Jorge Ben Jor.

Nick Gold och Damon Albarn fattade tycke för de bägge Niafunké-musikerna och lät Afel Bocoum få göra skivor i vuxen ålder (han är 65 år nu). Bocoum ingick bland annat i Albarns musikprojekt Africa Express och på albumet Mali Music.

Med nya albumet har gitarristen och låtskrivaren Bocoum åstadkommit en mycket tilltalande skiva, väl avvägd mellan traditioner och västerländska gästspel. Jamaikanska reggaetrombonisten Vin Gordon och fiolspel av indiefiguren Joan As Police Woman tillför något annat av större värde än hipsterkredd eller försäljningssiffror. Att de ämnen Afel Bocoum tar upp i sina låtar är dagsaktuella och brännande förläner musiken ytterligare en dimension. Mali är i förändring och den här musiken är en del av helheten.