Malin Foxdal

Dela den här recensionen:

Malin Foxdal är en mångfasetterad sångerska. Hon rör sig obesvärat från folkrock med Electric Folk via folksång och mäktiga Dan Andersson-tolkningar till a cappella-gruppen Irmelin och Gillian Welch-tolkningar på svenska. Estetiken är integrativ, och Malin Foxdal skapar alltid en organiskt verkande helhet av de skilda impulserna.
Lång väg hem är hennes tredje soloskiva. Även om den i grunden formas i samma stilmässiga korsdrag som de båda föregående albumen, ansluter den tydligare till inhemska folk- och vistraditioner.
Flera av sångerna har förinnerligade kärleksmotiv, ibland med erotiska övertoner. Malin Foxdal visar fin känsla för motivens innersta valörer. Hennes röst ramas perfekt in av Magnus Zetterlunds mandoliner och Mattias Pérez dobro. Johan Lindbloms bas och, i enstaka spår, Peter Bylins trummor ger rymd och stadga, medan Clas Yngströms wah wah-effekter på gitarren ger musiken ännu en dimension.