Kin’Kongolo Kiniata

Gatusväng på elektronik och hembyggda instrument från Kongo-Kinshasa. En bas som ser ut som en överkörd ombyggd banjo, plåtburkar som slagverk och en kora med plastdunk som resonanskropp. Allt snyggt inspelat och producerat i Paris. Charmigt och en tydlig bild av världens groteskt sneda resursfördelning. 

Musikaliskt är det svängigt och avskalat. Fina fina med dubbigt bakåtlut som närmar sig minimalism är en höjdare. Bandet presenteras som en mix av afropop, kongolesisk punk och experimentell elektronik och det sammanfattar soundet rätt väl. Hemmabyggen till trots – det här är en snygg studioproduktion långt ifrån mina punkreferenser. Jag gillar!