Skivrecension

Jupiter
Folk-pop

Clara Strauch

Jupiter

Skivbolag: Egen utgivning
Recenserad av: Bo Bjelvehammar
Publicerad: 3 dec 2020

Dela den här recensionen:

Kring den svensk-amerikanska singer-songwritern Clara Strauch blev det klang och jubel kring det första albumet Persefone, som kom 2018, och nu kommer ett minst lika bra, andra album med den särskilda titeln Jupiter. Jupiter var Clara Strauchs första scenroll, när hon var blott fem år gammal, och allt sedan dess har Jupiter följt henne i symbolikens solsystem. Med markörer som scen, kärlek och lycka. Ur detta har hon hämtat urkraft, känslostyrka och skönhet, som flödar i hennes musik.

Rötterna finns i två kulturkretsar, kring New York och Gotland. I hennes artisteri och hennes kraftfulla och breda röst finns det en bi-kulturell kärna. Där härskar en stor energi och ett klart ljus, även om flera spår på albumet har mörka stråk av förluster, saknad och sorg.

Clara Strauch utforskar i sin musik ett annat begrepp: hem. Den som lämnar sitt hem för en tid, längtar efter en kort tid tillbaka, på samma sätt när man kommer tillbaka hem, tänker man genast på den plats som man har lämnat.

Detta är möjligt bara för den som helt saknar ett hem, bara den kan ha en relation till det. Detta har jag inte hittat på, utan en filosof, som jag har glömt namnet på. Möjligen är det Martin Heidegger?

Jag ska lyssna på Jupiter när svarta känslor anfäktar mig. Jag känner att hennes musik ger tröst och ljus i grumligt dunkel.


Fler recensioner

Annonser