Carl-Fredrik Eriksson Group

Dela den här recensionen:

Etiketter finns förstås för att förenkla kommunikationen kring musik samtidigt som de lätt blir grova. Huvudingrediens på trombonisten Carl-Fredrik Erikssons debutskiva utgörs av en slags rätt groovig fusion, fast med en upptäckarlust som sträcker sig utanför det som ofta förknippas med genren. Olika spännande sound och en välutvecklad känsla för dynamik är hörnstenar i gruppens musik – så kan en låt verkligen få växa och ändra karaktär flertalet gånger. Att artisten nämner Miles Davis och Nils-Petter Molvær som viktiga inspirationskällor hörs på resultatet. Inte bara i det musikaliska, som har en hel del gemensamt med förebilderna, utan också i nyfikenheten på nya uttryck. Bäst blir det i några av skivans längre spår där musiken hinner byggas upp organiskt med suverän närvaro.