Helen Salim

Dela den här recensionen:

När sångerskan Helen Salim släpper sin debutskiva Imaginary gardens är det med en skir, öppen popjazz och med en röst som har ett unikt ID. En röst som rör sig mellan jazz och folk med en tonbildning som bottnar i ett traditionellt förhållningssätt men som använder mikrointervall på ett sublimt sätt och utnyttjar rösten som det steglösa instrument det faktiskt är. Imaginary gardens är sju sånger skrivna av Salim själv, fina öppna texter som kärleksdikter känsligt gestaltade av bandet med Britta Virves elegans i pianospelet, Tomas Sjödells distinkta, tydliga basspel och Jonas Bäckmans lätt kommenterande trummor som sätter trådarna i varpen. Mattias Olofssons gitarr lyfter också det instrumentella på en välspelad, spännande och stark platta. En debut som lovar mer, brukar man slänga sig med. Här håller uttalandet verkligen streck.