Bert Deivert

Dela den här recensionen:

Bert Deivert är amerikan och spelar mandolin och gitarr. En renodlad bluesmusiker född i New England i USA 1950. Flyttade till Sverige 1974 och har varit bosatt här sedan dess. Har turnerat mycket i Europa, Asien Sydamerika, USA och gett ut 14 utgåvor med musik under åren.

Denna innehåller en ”laid back” blues, i mitt tycke en mogen sådan.  Innehållsmässigt en del återupptäckta äldre låtar och några som beskriver ett långt liv med musiken. Det känns som en snällare och vänligare attack i spelet, slipat i betydelsen vackert, som blues också kan vara.

Albumet rymmer tio låtar varav nio egna och en trad. Här spelar Bert Deivert de flesta instrument själv med fint fiolspel av Eva Deivert och dotter Emmy Deivert på backing vocals. Trevligt mandolinspel på en resonatormandolin med speciellt ljud. Annars gitarr, bas och sång som innehåll. Egna låtar med traditionellt arrangemang. Inga utsvävningar utan ett tillbakahållet eftertänksamt förhållande i framförandet av musiken. 

”Now I’ve made my home in Sweden and I play to make my way / And it seems I’ve found a compromise to wander and to stay”, sjunger Bert Deivert i I heard the dark roads call, som ger en tillbakablick på livets olika vägar. Jag vill höra mer mandolinblues från Värmland.

Bästa låt Rocky shore.