Xenia Kriisin

Dela den här recensionen:

Det är rösten och improvisationen som är det centrala i Xenia Kriisins musik – och så det ovanliga instrumentvalet cittra förstås. Stämningen i musiken skiftar från tunt och sprött för att sedan explodera med tung syntbas och suggestiva rytmer av jazztrummisen Johan Hjalmarson och körsång som förstärker det pampiga soundet.
Xenia Kriisins styrka är att hon vågar ta ut svängarna med sin röst, använda den intuitivt och använda hela registret. Hon vågar gå bortom det som många anser fint och passande. Och just precis därför blir det en naturlighet i rösten som är väldigt skön att lyssna på – vissa passager kan till exempelvis liknas vid jojk.
Kriisins musik är präglad av det kristna och sakrala men den är samtidigt mycket soul, pop och jazz … det är en svårdefinierbar stil men likheter finns med Wildbirds & Peacedrums, Anna von Hausswolf och Dead Can Dance. Debutalbumet Hymn är en genomarbetad och bra skiva, men ett liveframträdande med Kriisin är bättre.