The Handsome Family

Dela den här recensionen:

Det går inte att låta bli att fascineras och imponeras av The Handsome Family. Enträget har paret Brett och Rennie Sparks under trettio års tid mutat in en liten – mörk – hörna i det amerikanska rootslandskapet och tydligt förvandlat det till sitt. Grunden återfinns i den amerikanska folktraditionen, men paret drar sig inte för att blanda in såväl medeltida influenser som old time, country och rock. Bretts djupa baryton – ofta i stämmor med sig själv – skapar en smått hemsökande känsla och det är kanske inte konstigt att musiken ibland får epitetet ”americana gothic”. 

Hollow, parets elfte studioalbum och det första på sju år, är visserligen en av deras mer musikaliskt komplexa skivor där de till viss del utforskar nya ljudbilder, men det mesta låter ändå tryggt välbekant. Brett har skrivit musiken, trakterar i stort sett samtliga instrument och står för den mesta av sången medan Rennie skrivit texter och gör något enstaka inhopp på sång och banjo. Även om paret gjort lågmäld, jordnära och ödslig musik till sitt kännemärke är det i texterna de verkligen sticker ut. Lätt kusliga och dunkla berättelser som rör sig i ett drömlikt landskap där det verkar råda ständig skymning. Som att ta steget in i en värld skapad av John Ajvide Lindqvist där det är svårt att avgöra vad som är verklighet och vad som är inbillning. 

Många av låtarna på Hollow skrevs under pandemin och lyssnaren möter en värld där civilisationen är på tillbakagång, som i Skunks där ekorrar har tagit över källaren eller Shady lake där det är högst oklart vad som lurar i djupet. Mellan raderna anas en samhällskritik som ifrågasätter det kapitalistiska tillväxtprojektet och lyfter fram naturens förtrollande kraft. Inte minst märks det i avslutande countryballaden Good night: ”It’s time for the rats to abandon the ship, time for the billionaires to board their jets.” 

Hollow är på samma gång fantastisk och förbryllande. Och oemotståndlig.