Karin Johansson, Paul Jarret, Donovan von Martens

Hemisfär betyder halvklot och leder också tankarna till liv, natur och kultur hos oss, där vi lever på den norra hemisfären. Musiken kommer i ett omväxlande flöde, alltid med en framåtriktning, ibland mera strömt. Tretton improvisationer på femtiotvå minuter utför-da i studio och, vad jag förstår, efteråt sammanfogade och arrangerade till en dynamisk helhet, så låter det. 

Om titlarna, som Tiden, Snåren, L’aube (Gryningen), kommit före eller efter musiken? Jag gissar efter, det är inte svårt att få ihop klangerna med titlarna om man vill. Spänningar och infall och små personliga meningsutbyten uppstår i spelögonblicken. 

Tre musiker med olika stränginstrument improviserar tillsammans. Karin Johansson på piano och preparerat piano, Paul Jarret gitarr och preparerad gitarr och Donovan von Martens kontrabas. Trots hörbara olikheter i kynne och läggning (och i instrumentklangerna) är samsynen om musiken och albumet tydlig.

Omslaget är däremot tvetydigt, det finns två framsidor och ingen baksida. En med den franska titeln som har en gul himmel (om det är en himmel), och en med den svenska som har en svart. Likt bilden, som är spegelvänd, byter också instrumenten roller och klanger. Musiken griper tag och tar sig an lyssnaren, försöker vänligt öppna öronen utan att komma med förföriska lockrop. Helande och trösterik musik som inte fegar ur.